Vi åkte kl:11 och som vanligt blev det tre timmar i skogen. Therese och Spike, Malin och Niklas med Hidaya och Kibibi kom också, alltså det vanliga gänget var med och tränande. Jag hoppas att det börjar tina fram fler av våra träningskompisar nu när dagarna blir längre och det blir bättre väder  .

Men hur som helst, efter en rastning i skogen så började jag att träna lite lydnad med Donna, fot (med koppel) börjar hon förstå att blicken ska vara på mig och INTE på godiset, det som var bra var att Therese tittade på och kom med tips på vad jag bör ändra på eller vad jag gör bra och kan fortsätta med.

Sedan tränade vi sitt, ligg och stå, problemet är att när hon ligger så halvligger hon bara och jag vet inte hur jag ska få henne att lägga sig helt ( för hon är snabb på att resa sig) är rädd att jag belönar fel beteende. Får klura på det, jag tar emot alla tips om det momentet om det är någon som har en lösning.

Sedan körde jag inkallning och den är hon riktigt bra på även fast Bibi var samtidigt och tränade.....men, men när Daya kom ut så såg Donna sin chans att sticka iväg och störa henne och det gjorde hon med besked, höll inte på få fast henne utan det blev ett virrvarr av hundar och människor, har ni tur så kanske Tessan fick någon bra bild på min "lydiga" hund och övriga inblandade  

Så mer träning på inkallning MED störning behövs alltså.

Efter en fikapaus så var det Hekayas tur att träna personsök. Den här gången fick hon söka Niklas och det var lite spännande hur det skulle gå eftersom hon mest är van att söka de hon känner väl. Niklas undrade hur långt han skulle gå och jag sa det är upp till dig hur långt du orkar för hon är van att söka på 2-3 km och gärna lite krångligt men det är himla jobbigt när det är snö för de tvåbenta alltså  Men inget verkar för svårt för Hekaya hon nosade sakta ibörjan av spåret och sedan bar det iväg hon sprang förbi där han låg och ringade in honom och sedan rakt på ( om jag förstod rätt) Hon är verkligen en stjärna och jag älskar henne såååå. Sedan var det Donnas tur att söka matte, hon sticker ofta iväg snabbt men på vägen brukar hon glömma vad hon ska göra och då återvänder hon till utgångsplatsen för att börja om. Men den här gången stack hon direkt och hittade mig på en gång, kanske lite tur tror jag mer än skicklighet, men vi kommer att fortsätta öva.

Hekaya gjorde illa sin baktass, trampdynan fick ett skärsår så nu går hon med förband och strumpa. Tur att det är Hekaya för hon brukar inte bry sig att hon har förband och behöver därför ingen tratt, det är svårare att hålla Donna därifrån för hon vill gärna ta bort det, kansker hon ska ha tratten  

Tack för idag mina vänner och vi ses snart igen. Och ett extra tack till Niklas som agerade sökobjekt åt Hekaya.

Nu sussar båda mina hjärtan och jag känner mig ganska mör också, så det blir en lugn kväll.

Therese tog en del bilder så jag ska höra om jag kan få några, isåfall lägger jag ut  dom under Bilder 2010.